God jul!

Ny tradition hemma hos oss; julgranen flyttar in och kläs allt tidigare för varje år ( i många år var det kvällen före julafton som gällde). I år lyckades jag få granen på plats redan fjärde advent...(kuppade lite, när inga trilskande barn fanns hemma).

Kanhända blir det iallafall EN mjuk klapp under granen - sonens vantar har väl typ 50% kvar...

Årets julklapp

Jag har hittat den perfekta julklappen till alla stickerskor; Vantkalendern 2012 med mönster av Solveig Larsson ur den underbara (men dyra) boken Solveigs vantar. 124 kr hos min ständige bokleverantör Adlibris (alltså för kalendern). Vet inte vilka mönster som finns i men bara tanken är ju toppen.

För övrigt blir det en ovanlig jul; inga mjuka paket under granen (kan knappt sticka pga ryggkrångel) och en dotter utomlands. Men det finns annat som uppväger och till nyår kommer dottern på besök.

(ps. Jag älskar mina fågelvantar, se tidigare inlägg, de är supersköna och -fina trots felstickning! ds.)

Slarv och lingonbarn

En halv fågel och en hel...

Tänk, jag gjorde det; repade inte upp utan lät slarvet vara! En bragd för att vara jag, en mental sådan.

Tyckte det var så roligt att följa kommentarerna till mitt förra inlägg - det är så kul att "nätdiskutera" stickämnen! Detta med felstickning, slarv och upprepning har ju nästan alla stickerskor en åsikt om och erfarenhet av.

Tack för alla kommentarer, himla kul!

Det lustiga är att nu när fågelvantarna är klara, har jag insett att de är lite för stora för mig. Men inte kan jag ge bort dem, med det felet... där går iallafall gränsen. Ok att jag kan använda dem själv och påminnas om felstickning, men att ge bort - nej.

Måste visa något annat. Vantarna ovan, stickade i Sarek för tre år sedan, hittade jag i dotterns låda när hon flyttade ut. De var för stora och låg oanvända. Så tvättade jag dem i tvättmaskinen och vips, så hade jag fått ett par lätt filtade, tjocka och supersköna vantar. Perfekta till mina ganska små händer.
Dem är jag allra nöjdast med!

Igår var jag i skogen och plockade ris. Gjorde årets krans, av gran-, blåbärs- och lingonris. Och där fick de underbart söta lingonbarnen flytta in. Dem fick jag av superproffsiga Eva-Lotta /Tålamodspåsen) förra året. Tack!

Slarv

Ett par fågelvantar till mig själv. Bara tummarna kvar. Stolt att jag kommit ihåg att tumhålet på den andra vanten ska flyttas.

Men - titta en halv fågel till höger och tumhålet till vänster??!

Trött på mig själv, kom alltså ihåg hälften (hålet på rätt ställe), men inte att flytta även mönsterstickningen för tummen.

Medan jag svär en smula funderar jag på om jag ska repa upp en vante som ändå bara är till mig själv eller slarvsticka klart. (Mönsterstickning med en miljon snurrade trådar omvarann är ju inte helt enkelt att repa upp.)

Är det detta som kallas att "ha huvudet under armen"?