Jag fick en jättefin utmärkelse idag, av Kristina. Den gladde mig mycket. Nu ska den skickas vidare till tre personer, men oj, vad jag tycker att det är svårt. Jag tycker om, och inspireras av, så många bloggar. Efter moget övervägande har jag nu valt ut tre särskilda:

Garntrollet - för hennes enorma inspiration och hantverksskicklighet

Hege - för hennes fina betraktelser av livet i Nordnorge

Anna - för att hon delar med sig av sin intressanta tankar kring hantverk, litteratur och inte minst kring den svåra konsten att leva.

Trevlig första advent!

Snälla jultomten

Var på julmarknad idag. Där stod en dam klädd i "Blå skimmer" - den förunderligt vackra tröjan från Bohusstickning (se nedan). Hon hade stickat den själv.

Jag var tvungen att stå kvar en lång stund för att bara beundra.

Nu undrar jag om jag inte ändå, till slut, måste önska mig ett stickpaket i julklapp. De finns på Bohusläns museum, för 1 050:-. Jag har visserligen redan mönstret, i boken "Poems of Color", men för att få det speciella, rätta garnet kanske jag måste köpa ett "kit".

Jag har länge velat sticka en Bohuströja, kan bara inte välja mellan "Blå skimmer" och "Skogsmörkret" (se ovan till höger). De är så ljuvligt vackra båda två.

Om jag skickar en önskan till jultomten, så kanske han kan välja?

På julmarknaden köpte jag vackra julkort, med motiv broderade i korsstygn. De kostade 12:- styck och jag blev nästan arg - det priset täcker ju knappt materialkostnaden! Slöjd måste få kosta!!

Hemma stickar jag vidare på min väst. Har börjat med framstycket nu. Väst är ett bra plagg under vinterns alla bandymatcher, då jag jämt fryser när jag står och tittar.

Till den tovade koftan; vad tror ni trillade ur tvättmaskinen förut? Jo koftan ÄNNU en gång... Och nu var den modell mini-mini... Hur sjutton hade den hamnat i tvätten en gång till?? (Jag hör hur slarvig jag låter...)

Nu är den iallfall stenhård.

Nej, det här är inte en fin kofta som jag stickat.
Det är dotterns nya yllekofta - som jag råkat tvätta i maskinen - och INTE på ylleprogrammet...
Ofrivillig tovning, med andra ord. Den ser ju fortfarande söt ut, men den är stenhård. Och kompakt. Och krympt.
Nu måste jag ge dottern pengar till en ny kofta.
Själv funderar jag på om jag kan ha "filten" till något.
Kanske kan klippa av ärmarna och göra ett par broderade muddar?
Sy en väska ? (Jag behöver faktiskt en svart väska.)
Nå, ett dyrt misstag blev det iallafall.
Men som tur var så skrattade dottern.

Min bästa vän, min finaste make, fyller år idag.

Jag har bakat beställningstårta. Den ska han få ikväll.

Men först ska vi gå på restaurang. Klarar jag att sitta hela middagen så har vi definitivt två saker att fira.

Grattis!

Tjuvstartade idag; bakade årets första lussekatter. Världens bästa recept, med kesella i, de blir hur lätta och saftiga som helst. Men man får INTE smaka förrän på söndag, dvs första advent... (Barnen är ur-sura; nybakat och inte få smaka, SÅ taskigt.)

Annars börjar jag bli grym på att göra MASSOR av saker utan att böja ryggen (får ju inte). "Pliez" säger tonåringen. Dvs balett-termen för att böja benen med rak rygg och fötterna utåt. Vilka starka ben jag får!

Men sticka har jag inte alls lust med idag.

Ja se, det snöar...

När man bor i Bohuslän är man inte bortskämd med snö. Och jag som älskar snö.
Men idag - idag SNÖAR det! Visserligen bara ett lätt pudertäcke, men ändå, det är ju SNÖ!
Allt blir med ens så vackert, ombonat mysigt och nu kan jag knappt bärga mig innan julmyset åker fram... (har fjäskat med maken så att han ska sätta upp belysningen i äppelträdet, men nix pix blev det. Första advent är det tydligen som gäller.)

Vid sidan av den bruna koftan, var jag ju bara tvungen att testa några saker. Den jättefina västen från Knotions, till exempel. Tyvärr var det enda passande garnet jag hade hemma ett grönt Lucca (jag ville ha blått), men det går ju an att leka med.
Halva bakstycket är klart. Inte alls säkert att det blir någon färdig väst - jag tycker nästan att det är roligast att testa och just "leka" med garnerna.

Å så började jag på ett par Retrosockor ur boken Favorite Socks. Mönstret i boken är så fint, men mitt garn (som jag hittade under sängen...) är inte heller det ett bra garn. Ett sockgarn som är lite för strävt.

Gick till den lokala garnaffären idag, men fy, vilka tråkiga garner! Får väl bli lite nätshopping, som vanligt.

Men nu måste jag snart ut och njuta av snöfallet igen!

Glad!

Nu är de färdiga, kattvantarna. Tjocka och jättesköna.
Vad kul det var att sticka flerfärgat igen!
Blev jättesugen på nya saker, speciellt som jag nu återigen fått lite träning i den svåra konsten att "binda" garnerna lagom fast. För hårt; det blir
bulligt, för löst; mönstret framträder inte snyggt.

Insåg plötsligt att boken jag hittade på second hand för några veckor sedan ("Vantar från när och fjärran") är en mönsterskatt!

Titta på fingervantarna här ovan till exempel (och bollarna - är de inte ljuvliga?!).

Och vantarna här till höger. Supefina. Tänk att experimentera med andra färger!

Men jag måste rensa i stickkorgen också...

Hittade den här påbörjade koftan i Rowan Tapestry. Stickade vidare på framstyckena och har snart kommit halvvägs.

Men nu ska jag gå och ta bort stygnen i ryggen. Solen skiner och det är ett underbart väder ute.

Och vet ni vad? Jag kan SITTA igen!!! Inte jättelänge, men ändå. Herregud, jag har blivit socialt gångbar igen. Underbart!!

Trevlig helg!

Idag oroar jag mig för småfåglarna.

Imorse var det vacker rimfrost ute. Men de stackars fåglarna hittar ju ingen mat då.

Snabbt ut i boden och letade efter fågelmatare etc men allt sån´t var bortstädat av nitisk make.

Så fick jag syn på metalltråden och vips hade jag gjort ett litet äppelhänge.

Men tror ni att det kom några småfåglar till mitt vackra röda äpple? Åh nej, jag satt länge på vakt.

Jag har, som ni förstår, lite långtråkigt... Är inte den lugna, orörliga typen så det här pensionärslivet tär på tålamodet...

Tackar min lyckliga stjärna för bloggvärlden och allt inspirerande som finns där. Och, till synes, härliga människor.

Nu tar jag en vända till på kattvanten.

(Å så vill jag sticka den här - supersnygg väst, mm...)

Tomten kom tidigt i år!

Ett ljuvligt rödvit-prickigt paket i brevlådan... Kan det vara från någon annan än fru Rödvit-prick själv, nämligen Anna ??

Åh, raraste Anna, vilken alldeles underbar present!!! Ett stick/virknålsetui i de vackraste färger i underbart linne och gjort av just Anna! Ojojoj, vilka vänner jag har. Jag är mållös. Och lycklig!

Titta, titta. Här i ska jag samla mina väl valda nålar och bli lika lycklig varje gång jag tar fram dem.
TACK Anna, det var precis vad jag behövde i min lite ledsna tillvaro!!

På G igen

Jag tror att skaparlusten har kommit tillbaka. Iallafall lite. Härligt.

Gjorde en krans av lingonris till pappas grav.

Stickade klart de rödmelerade sockorna. Jättesköna.

Stickade klart ena kattvanten. Garnet är supermjukt och skönt och de blir så härligt tjocka eftersom det hela tiden är två trådar som löper med.

Å så insåg jag att jag ju inte klarar att sätta på mig skor utan att böja ryggen...
Så det fick bli ett par nya gummistövlar... Bara att sticka ner fötterna i...

Därför kommer jag att behöva fler sockor i vinter.

Funderar på dess retrosockor ur Favorite Socks från Interweave.







Eller dessa.

Kan inte bestämma mig.

Över förväntan rara bloggvänner!

Tack för alla uppmuntrande kommentarer efter operationen!! Som de värmer!!!

Bloggvärlden är fantastisk.

(Och ryggen förfärlig...)

Det låg ett litet fint, inslaget paket i brevlådan idag. Jag plockar upp med en lång griptång, eftersom jag inte kan böja mig. Det var lite svårt att få grepp om det mulliga lilla paketet...

Paket till mig?

Åh, det var en handspunnen härva merinoull/alpacka/silke, mjukt som en kattunge, från underbara, snälla, fantastiska Ulricha. Tack, mitt hjärta hoppar dubbelvolter!! Vilken uppmuntan!

Kände igår att skulle jag få sticklust igen så fick det bli något helt nytt. Så jag startade med kattvantarna, i benvitt och brunt (Karusell merinoull från Marks & Kattens och Harmony strumpstickor 3).
Det är lite komplicerat att hålla räkningen på rutorna. Och krångligt att hela tiden "binda" garnet. Men det är, nästan, kul att sticka igen...

Skam den som ger sig

Hej igen!
Har varit borta ett tag. Varit på sjukhus och opererats.
Innan jag åkte in gjorde jag detta hjärta i lingonris. Det luktar härligt och var hemtrevligt att mötas av när jag kom hem (men dörren är ful).





Innan operationen var jag rejält nervös. Då stickade jag en och en halv socka - det var det enda jag hade ro att göra. Och ni ser; nu blev det en slätstickad variant och faktiskt vackrast så.
Jag ser nu att den verkar ha blivit lite liten, låg ju i sängen och mätte, men jag har små fötter så det ska nog bli bra.

Om midjan har jag fått en korsett som ska vara på minst 4 månader. Vilken bantningskur - man får inte plats med något innanför den.
Har stelopererat några kotor i ryggen och känner mig som en åldring.
Kan inte företa mig mycket, så när sticklusten kommer tillbaka kommer det nog att bli mycket gjort. Det har den dock inte gjort ännu, återkommit alltså.

Småtråkigt inlägg och dåliga bilder, men ville bara visa att jag lever.

Åkte årets sista båttur idag. Iskallt men alldeles underbart!

Och så har jag snabbstickat ett par sockor under helgen. Återigen favoritmönstret Sockor med falska flätor. Jättesköna men de ska ges bort, som så mycket annat.
(Garn Miniraggi från Järbo, stickor 2,25.)